|
Furstinna i Novgorod (Holmgård) och Kiev (Konugård), Ukraina, (Livland).
Born about 963 in Västergötland, Svitjod.
Died about 1002 in Aldeigjuborg, Ryssland.
Dotter till hövdingen Rogvolod (Ragnvald), som härskade i Polotsk vid floden Dvina.
Ragnvald hade enligt Nestorskrönikan kommit från andra sidan havet och var troligen en
skandinavisk hövding som med sitt följe på klassiskt vikingavis seglat uppför Dvina. Där hade
han bemäktigat sig den befästa staden och behärskade det kringliggande området. (Källa:
Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
I ett försök att åstadkomma släktskapsband med den nordiske hövdingen Ragnvald bad nu
Vladimir Ragnvald om hans dotters hand. Men den tilltänkta bruden ville olyckligtvis inte anta
erbjudandet. 'Jag vill inte dra skorna av en trälunge, men Jaropolk vill jag ha !', sa hon med
syfte på Vladimirs lågättade moder. När fursten fick besked om detta samlade han varjager
och andra krigare och tågade mot Ragnvald. Det visade sig vara i sista stunden, för bröllopet
med Jaropolk höll redan på att förberedas. Men Vladimir hann besegra Ragnvald, dräpte
honom och hans två söner och tog hans dotter till hustru; enligt en av kröniketexterna efter att
först ha våldtagit henne i föräldrarnas åsyn. (Källa: Vikingar i österled sid 48, Mats G. Larsson)
Ragnhed (Rogned) ville inte finna sig i att maken Vladimir fraterniserade med andra kvinnor
och hyste dessutom av förståeliga skäl hat mot fursten för det sätt på vilket han behandlat
henne och hennes föräldrar när han tog henne till gemål. Hon beslöt sent omsider att hämnas.
När Vladimir en gång lagt sig att sova med huvudet vilande i hennes knä, tog hon en kniv och
försökte sticka honom till döds. Men han vaknade i tid och lyckades hålla fast hennes arm.
När Ragnhed erkänt att hon försökt ta livet av honom, befallde han henne att klä sig i en
kostbar brudutstyrsel och sätta sig på sängen. En stund senare gick han in i kammaren för att
döda henne, men fann då att deras halvvuxne son Izjaslav stod vid moderns sida med sitt
svärd draget. Hans hirdmän rådde honom att skona Ragnhed för sonens skull och ge tillbaka
Rogvolods furstendöme till henne och sonen, vilket han också gjorde. Men sedan den dagen
har Rogvolods efterkommande lyft svärdet mot Vladimirs efterkommande och Polotsk förblev
sedan självständigt till i början av 1100-talet. (Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)
Där floderna Volkhov och Ladozka flyter samman, ca 10 mil öster om dagens S:t Petersburg,
låg en gång den handelsplats som under vikingatiden kallades för Aldeigjuborg.
Handelsplatsen låg utmed den viktiga vattenleden som från Finska viken via sjön Ladoga gick
längs med Volkhov till sjön Ilmen in i det centrala ryska området (Aldeija är ett äldre finskt
personnamn=Aldeijas borg, borg=befäst stad). Staraja Ladogas äldsta datering är från cirka år
760. Ursprungligen var Ladoga en obefäst boplats, vars innevånare tycks ha sysslat med
hantverk och fjärrhandel. Staden dominerades senare av en träborg, vilken omgavs av
hantverkarkvarteren. På kyrkogården S:t Kliment finns skelettgravar med skelett av nordisk
typ. På den östra stranden mittemot Ladoga låg Plakun, ett skandinaviskt gravfält med både
brand- och skelettgravar. Gravfältet dateras till 800-900-tal och innehöll både mans- och
kvinnogravar. (Källa: Nordisk vikingaguide 1995)
|