Var född i S. Unnaryd, son till en fiskare och kom som vallgosse till Växjö och upptogs i rådmannen och handlanden Rets hus. Blev efter slutad skolgång, först i Växjö, sedan i Kalmar och sedan åter i Växjö - student i Uppsala, där han fick en förnäm kondition. Vid Växjö gymnasium 1701: Gislo Unnerus (munitus Testim:o Acad:co Åboam profectus Anno 1707 Laurum Magisterii indeptus est AboÄ et Rector Scholæ Junecopiensis) Reste utrikes och inskrevs 1632 i universitetet i Greifsvald blev, student 1633, kandidat 1634 och fil. magister 1635. Blev lektor i fysik och matemtik vid Växjö gym. 1643, (enligt JW Sceutz: Lektorer vid Växjö Läroverk I, II. Växjö 1878, utnämndes genom " kongl. bref i Aug. 1643, vid Växjö gymnasium 4 förste lektorer" nämligen: 1. Lundbergius Daniel, 2. Unnerus Gislo), riksdagsman 1644, lektor i hebreiska och grekiska 1646, 2:e teol. lektor och kyrkoherde i Öjaby 1649, 1:ste teol. lektor och kyrkoherde i Vederslöv 1658, rektor vid gymnsiet 1660. Unnerus var en högt aktad mn, vilket bl.. framgår därav, att han en tid var vikarierande domprost och vid biskopsvalet 1651 av clerus comitalis (riksdagens prästerstånd) erhöll 11 röster och den senare utnämnde, Zacharias Lundbergius, blott 7. Vid den stor eldsvådan i Växjö 1658 räddade han med mycken kostnad och "spendering" 2:dre teol. lektorns gård, i vilken han då bodde. Den 15 november 1647 var han tilltalad inför Växjö rådhusrätt för att den 24 oktober ha hållit en olämplig predikan och "liknande denna staden Växjö vid Kapernaum i så motto, det borgerskapet här intet uppbygga kyrkoherdegården, som sker i andra städer. Kaplanen får inte heller sin del antingen med skriftepenningar eller annat utan somliga lägga fram 1/5 öre, somlig gå sin väg, givande en nick, Gud vet huru gott samvete han står uti; klockaren får icke en näver till hjälp till sin hus. - Rådet taxerar en änka uti bakugnspenningar för 6 dlr, kyrkoherden för så mycket, en lektor för så mycket, en hörare för så mycket. Födas icke heller mångga barn här istaden, som till något märkeligt stånd komma, undantagandes några få prästebarn." Unnerus bad om ursäkt för att han förtörnat borgerskapet och stadens övriga prästerskap - klockaren inbegripen- förklarade sig intet hava att klaga över. Han blev dock av rätten tillhållen, det lectores ville hålla uppe med till att låta skolepersonerna så mycket bliva molesterade med arbete, huggande och annat i skogen, ty folk på landsbygden hårt däröver kvida" Det ser u som lektorerna lät hugga sin ved istället för att studera.