|
Håkon the Mighty, jarl i Tröndelagen, Norge,.
Born about 935 in Tröndelag, Norge.
Died 995 in Tröndelag, Norge.
Jarl är i äldre tider troligen benämningen en fri man av god ätt. Olav 'den helige' hade bara en
jarl med rang efter kungen, men över lendman. Användes som titel för hövdingar, när Norge
bildades. Efter Magnus 'Lagaböte' blev en jarl likställd med hertig, men fick inte sitta i högsätet
vid kungen. Jarlnamnet gavs till de, som stod kungahuset nära; äktfödda söner, bror och nära
ingifta. Siste jarlen i Norge var ärkebiskop Jörund, död år 1309. (Källa: Kulturhistorisk leksikon
for nordisk mellomalder, gm Arnfinn Kjelland, Norge)
Kung i Norge mellan åren 974 och 994. (Källa: Boken 'Olav, viking och helgon', Morten
Myklebust 1997)
Räknas som medkung i Norge från före 976 till 995 tillsammans med Harald 'Grenske'
Godredsson. (Källa: Alf Henriksson)
I Olav Tryggvassons saga berättas om hur Håkon 'jarl' hade styrelsen över sexton fylken i
Norge och hur han missbrukade sin makt och började ta stormäns döttrar och till och med
deras hustrur till sig. Han fick genom detta många fiender. När Olav kom tillbaka till Norge efter
ett härtåg i England slöt sig många till honom och folket reste sig mot Håkon. Åtföljd endast av
sin träl, Kark, flydde Håkon 'jarl' till en av sina älskogskvinnor, Tora på Rimuls gård, och bad
henne att hålla dem dolda. Kark grävde en grop i Toras svinstia och båda männen gömde sig i
gropen. Olav och hans män kom till Rimul för att söka Håkon: 'De kom dit och letade efter
jarlen både ute och inne, men fann honom inte, och sen höll Olav husting ute på gårdstunet.
Han stod och talade uppe på den stora stenen strax över svinstian. Kung Olav sade i sitt tal
att han skulle gälda den man både gods och heder som blev jarl Håkon till skada, och såväl
jarlen som Kark hörde hans ord. Då sporde jarlen: - Varför är du stundom likblek och stundom
svart som jord ? Är det inte, så att du tänker svika mig ? - Visst inte sade Kark. - Vi två föddes
samma natt, sade jarlen, och kort blir det mellan min död och din. - Kung Olav gav sig åter av
när det kvällades, men när natten föll vakade jarlen för sitt liv, men Kark somnade och skrek i
sömnen. Jarlen väckte honom och sporde vad han drömt. Han sade: - Jag var nu på Lade,
där kunga Olav lade ett guldsmycke om min hals. - Jarlen svarade: - Olav låter dig få blodröd
ring kring halsen, om ni träffas. Akta dig för det, du - men av mig skall du njuta allt gott som du
hittills har gjort, om du inte sviker mig. - Sedan låg de vakna båda två som om den ene höll
vakt över den andre, men fram emot dagningen somnade jarlen och brott lät han illa, och så
svårt våndades han att han sköt under sig hälarna och nacken och stod i brygga som om han
ville resa sig och han skrek högt och förfärligt. Kark vart rädd och kuslig till mods och grep en
stor kniv ur sitt bälte och rände den djupt ner i jarlens hals och skar av strupen. Därpå skar
Kark av jarlens huvud och sprang upp och ut och kom efteråt om dagen till Lade, där han
framlämnade huvudet till kung Olav och berättade allt som hänt med hans och Håkon jarls färd
och som här är skrivet. Då lät kung Olav leda bort honom och hugga huvudet av honom.'
Sagan visar att det var ett brott som inte kunde sonas, om en låg träl bar hand på en jarl. Även
om Kark gjorde Olav en stor tjänst hade han förverkat sitt liv genom dråp på Håkon jarl. (Källa:
Vikingen, Nordbok 1975)
Kallades på grund av sitt hedniska sinnelag också Håkon 'Blotjarl'. Besökte sveariket ca år
990 för att gifta bort sin dotter Aud med sveakungen Erik 'Segersäll'. (Källa: Vikingar i österled,
Mats G. Larsson)
Håkon 'den gode', som regerade Norge i mitten av 900-talet, indelade landet längs kusten och
i Tröndelagen i fylken (ungefär 'krigarskaror') och bestämde hur många skepp och män som
skulle utgå från vart och ett av dem. Kungen införde också regeln att varje friboren och
vapenför man skulle äga spjut, sköld och huggvapen eftersom han ofta hade för lite folk,
säger sagorna. (Källa: Svitjod sid 142, Mats G. Larsson)
Från Jomsborg beger sig vikingar till Norge för att göra slut på Håkon 'Jarl' för Harald 'Blåtands'
räkning. De möter Håkons flotta i vatten som skalderna kallar Hjörungavåg; det är frågan om
en fjord rätt långt norrut på Vestlandet. Jarlen segrar stort, och därmed är det slut såväl på
jomsvikingarna som på de danska överhetsanspråken gentemot Norge. (Källa: En nordisk
kronologi sid 71, Alf Henriksson)
Efter segern vid Hjörungavåg utvecklar sig Håkon 'Jarl' till en tyrann i Tröndelag, och till sist
utbryter ett uppror som kostar hans liv år 995. (Källa: En nordisk kronologi sid 72, Alf
Henriksson)
Kalt Håkon jarl, ca. 995, jarl på Lade ved Trondheim, hadde som danskekongens mann
makten på Vestlandet og i Trøndelag. Da han prøvde å gjøre seg uavhengig, sendte Svend
Tveskæg jomsvikingene mot ham, men Håkon seiret over dem i Hjørungavåg ca. 986. Drept
av trellen Kark. Konge. Født ca. 937. Død ...02.995. Håkon Ladejarl den Mektige var konge
av Norge 974 - 994. Eirikssønnene hadde greid å brenne inne sin værste motstander, Sigurd
jarl på Lade, i 962. Men dermed vant de ikke nettopp trøndernes hjerter, og Sigurds sønn,
Håkon, var mann for å ta opp kampen. Gjennom en årrekke greide han å holde Eirikssønnene
stangen, riktignok slik at han fra tid til annen måtte flykte utenlands. Han kom imidlertid alltid
igjen, og bare tidvis lyktes det for brødrene å sette seg fast i Trondheimen. Sannsynligvis var
det i en slik periode, da Håkon var drevet på defensiven, at Harald Gråfell greide å sikre seg
herredømmet over Viken og ta livet av de to småkongene som regjerte der. Harald Blåtann
hadde opprinnelig støttet Eirikssønnene, men nå begynte de å bli for sterke til at han riktig likte
det. Han begynte å låne øre til Håkon, som foreslo å lokke Harald til Danmark og felle ham i et
bakhold. Det ble også gjort. Harald Gråfell falt for overmakten på Hals ved Limfjorden ca. 965,
og de gjenlevende brødrene hans evnet ikke å holde seg i Norge, de måtte rømme av landet.
Håkon kunne dra hjem til Norge i triumf. Han fikk hele det nordenfjeldske i len av Harald
Blåtann, men i realiteten var det han som nå ble kyst-Norges hersker. Meget snart nektet han
å anerkjenne Blåtann som Norges overherre. Vi vet at Harald Blåtann gjorde et innfall i
Tyskland da nyheten kom om at keiser Otto den store var død. Men den nye keiseren rustet
seg til en straffeekspedisjon, og Håkon jarl kom Harald til hjelp for å forsvare Danevirke, vollen
tvers over Sønderjylland. Dette var omkring 973-74, og kan ikke ha vært lenge etter drapet på
Gråfell'en. De nordiske høvdingene led nederlag, og det kan ha vært nettopp dette nederlaget
som fikk jarlen til å se sin sjanse og si seg fri fra Haralds overherredømme. Han betalte aldri
senere noen skatt eller ytet Harald noen form for hjelp. Håkon ble myrdet i februar 995 av sin
trell, Kark. (Källa: Kjell Høyer, Norge)
Da Håkon (den gode) var konge i Norge, var det god fred for bønder og kjøpmenn, ingen
mann skadde en annen hverken på liv eller eiendom; det var gode år både på sjø og på land.
Kong Håkon var en usedvanlig blid mann, veltalende og omgjengelig, han var svært klok og
tok seg mye av lovgivningen. Han satte Gulatingsloven i samråd med Torleiv Spake, og han
satte Frostatingsloven i samråd med Sigurd jarl og andre av de klokeste blandt trønderne.
Heidsævesloven hadde alt Halvdan Svarte satt, som før skrevet. Kong Håkon var i
julegjestebud i Trondheimen, Sigurd jarl hadde stelt det til for ham på Lade. Første julenatten
fødte konen til jarlen, Bergljot, en gutt. Dagen etter øste kong Håkon vann over gutten og ga
ham navnet sitt; og den gutten vokste opp og ble siden en gjev og mektig mann. Sigurd jarl
var kong Håkons kjæreste venn.. (Källa: Heimskringla, Håkon 'den godes' saga)
|