|
Drottning i Norge.
Född omkring 800 i Norge.
Död omkring 834 i Vestfold.
Begravd omkring 834 i Norge.
Men när Alfhild var död sände kung Gudröd sina män västerut till Agder, där det härskade en
kung som är nämnd Harald den munskäggsröde. De hade i uppdrag att fria till hans dotter Åsa
på kungens vägnar, men Harald sade nej. Sändemännen kom tillbaka och förtalte kungen om
utgången av ärendet. Något senare sköt kung Gudröds skepp i vattnet och for med en stor
här till Agder, dit han kom helt oväntat och företog landgång och överföll kung Haralds gård
om natten. Men när denne blev varse att en här kom emot honom, då gick han ut med så
mycket manskap han hade. Det vart strid, men skillnaden i styrka var stor och Harald stupade
jämte sin son Gyrd. Kung Gudröd tog stort byte och förde med sig hem kung Haralds dotter
Åsa och höll bröllop med henne. De fick en enda son, som hette Halfdan. Samma höst som
Halfdan blev en vinter gammal for kung Gudröd på gillen och låg med sitt i Stivlusund. Där var
mycket drickande och kungen var svårt drucken, och på kvällen när det blev mörkt gick
kungen ned ifrån skeppet. Men när han nådde landgångens ände lopp en man emot honom
och rände ett spjut igenom honom, och det vart hans bane. Mannen dräptes på fläcken, men
om morgonen när det blev ljust kändes han igen, och det befanns vara drottning Åsas
skosven. Hon förnekade då heller inte att rådet var hennes. (Källa: Vikingen, Nordbok 1975)
Osebergsskeppet dateras till 830-talet och är 21,5 m långt och 5,1 m brett. Skeppet finns i en
grav, som var rikt utrustad med en vagn, fyra slädar, husgeråd samt rester av husdjur, men
graven innehäll inga smycken, eftersom den troligtvis plundrats redan under förhistorisk tid.
Man antar att graven (Oseberghaugen) var uppförd över kung Harald 'Hårfagers' farmor,
bestemor, Åsa, som åtföljdes i graven av en tjänarinna. (Källa: Statens historiska museum, Lars
G. Holmblad)
Osebergsgraven är en stor och påkostad grav. Själva graven bestod av ett skepp som förts till
platsen via en å, dragits upp på land och placerats cirka 400 meter från ån. Midskepps fanns
själv gravkammaren och i för och akter hade olika föremål placerats. Hela skeppet var täckt
med stora stenar och grästuvor. En ny datering av fyndet med modern teknik säger att fyndet
är från år 834. Graven upptäcktes år 1903. Vilka kvinnorna i Osebergsgraven var lär vi aldrig
få veta. I graven fanns en mängd föremål som har med hemmet att göra; verktyg för
textiltillverkning, möbler och köksutrustning. Men där fanns också saker som tidigare
förknippats med manlig verksamhet; en sadel, hästbroddar, matlagningskärl för fältbruk, slädar,
vagnar samt skelett efter femton hästar, fyra hundar och två oxar. I slutet av 1940-talet
restaurerades graven och skeletten efter de två kvinnorna återbegravdes under högtidliga
former. Det blev en uppmärksammad folkfest och på minnesstenen, som restes, kan man läsa
att det här vilar en 'Vestfolddrottning'. (Källa: Populär Historia nr 7/1999)
|