|
Riksföreståndare 1521-1523 och kung 1523-1560.
Född 1496 i Östra Ryd (AB).
Död 1566.
Gustav Eriksson Vasa föddes troligen den 12 maj 149(6) i Uppland som son till riddaren och
riksrådet Erik Johansson av adelsätten Vasa) och Cecilia Månsdotter av Eka-ätten.
Gustav Eriksson, som han kallade sig innan han blev kung, var släkt med riksföreståndaren
Sten Sture d.y.. Gustav anslöt sig tidigt till Sturepartiet i striden mot den danska kungen
Kristian II av Oldenburg (Kristian tyrann) och dennes danskdominerade Kalmarunion. År 1518
deltog Gustav i striderna vid Brännkyrka utanför Stockholm, där Kristian II blev besegrad.
Gustav blev dock tillfångatagen av danskarna och förd till Jylland, men han lyckades fly från
fångenskapen och tog sig via Lübeck - som var fiender till Kristian II - hem till Sverige igen.
Hans mor Cecilia Månsdotter lyckades inte undkomma med livet i behåll utan dog 1522 av
pesten under sin fångenskap i Köpenhamn.
Gustavs far, Erik Johansson, blev 1520 avrättad i Stockholms blodbad, där han tillsammans
med 82 andra halshöggs på Stortorget i Gamla stan. Gustav lyckades undkomma blodbadet
och begav sig till Dalarna, där man var trött på unionskungarna och deras Hansafientliga
politik som bara ledde till ekonomiska svårigheter. I januari 1521 valde därför lant-
befolkningen i Dalarna Gustav Vasa till deras hövitsman (en typ av ståthållare). Upproret
fortsatte att sprida sig och de fick en militär framgång vid Brunnbäcks färja i april, vilket
medförde att den vacklande högadeln började ta Gustavs parti, och i augusti valde de honom
till rikshövitsman i Västerås.
Under befrielsekriget 1521-1523 mot Kristian II framstod Gustav som landets starke man och
lyckades - med hjälp ifrån Lübeck - inta de sista slotten som hölls av dansk- arna, och den 6
juni 1523 samlades en riksdag i Strängnäs som valde Gustav till Sveriges kung med namn
Gustav I.
Vid den här tiden var Sveriges resurser små och skulderna till Lübeck stora. Kyrkan och
klostren ägde bortåt en tredjedel av Sveriges produktiva jord och fick "tionde" av folket.
Gustav knöt därför reformatorerna och prästerna Olaus Petri och Laurentius Andreæ till sig.
1527 bestämde riksdagen i Västerås att kungen skulle ha större makt, vilket blev det första
steget mot en kyrklig reformation. Den 12 januari 1528, fyra år och sju månader efter att han
blivit vald till kung, kröntes han i Uppsala domkyrka.
Under 1530-talet bröt Gustav med påven och Rom och kunde på det sättet stärka den
Svenska statsmakten både ekonomiskt och politiskt. Större delen av kyrkans marker och
intäkter beslagtogs, och Gustav gjorde sig själv till kyrkans överhuvud. Rent kulturellt blev
dock reformationen en katastrof, eftersom de gamla klostren och kyrkorna plundrades, deras
böcker skars sönder och klistrades om till bokomslag, som kungen sedan hade runt sina
räkenskaper, så kallade "munkepärmar". Både skolundervisningen och det sociala
skyddsnät som kyrkan erbjudit - försvann ju också, vilket ledde till att Stockholm svämmades
över av tiggare och sjuka människor som inte visste var de nu skulle söka hjälp. Mellan åren
1534 till 1536 deltog Gustav i ett krig som kallas för grevefejden där han försökte att förhindra
att den danske kungen, Kristian II skulle återta makten i Danmark, vilket Gustav absolut inte
ville.
Vid 35 års ålder, den 24 september 1531, gifte han sig med Katarina av Sachsen -Lauenburg,
som samma dag fyllde arton år. Giftermålet var rent politiskt då Gustav ville ha en närmare
relation till det danska kungahuset och försöka bevara freden med landet. Katarinas äldre
syster Dorothea var nämligen gift med den danska kronprinsen Kristian (senare Kristian III).
Vigseln förrättades av den nyvalde ärkebiskopen Laurentius Petri och var så ståtlig som den
svenska statskassan tillät. Gustav och Katarina fick ett barn, sonen:
1) Erik XIV (1533-1577).
Dagen före deras fyraåriga bröllopsdag, den 23 september 1535 dog Katarina, som dagen
efter skulle fylla 22. Det gick rykten om att Gustav skulle ha medverkat till hennes död, men
det är oklart hur det ligger till med den saken. Troligast är att hon dog av ett missfall. Inga
anklagelser gjordes heller från Katarinas familj.
Året efter, den 1 oktober 1536, gifte han sig med Margareta Eriksdotter (20), och fick med
henne tio barn:
2) Johan III Vasa 1537-1592
3) Katarina Vasa 1539-1610
4) Cecilia Vasa 1540-1627
5) Magnus Vasa 1542-1595 (hertig av Östergötland)
6) Sten Vasa 1544-1549 (död 5 år)
7) Anna Vasa 1545-1610
8) Karl Vasa 1646-1646 (död liten)
9) Sofia Vasa 1547-1611
10) Elisabet Vasa 1549-1597
11) Karl IX Vasa 1550-1611
Gustav byggde under sin regeringstid upp Sverige till ett fritt rike och genom reformationen
införde han den lutherska läran, vilket bland annat gjorde att påven förlorade sin makt i
Sverige. Även Hansans makt över den svenska handeln bröts under hans tid vid tronen.
Bland hans övriga förändringar kan nämnas införandet av polisväsende, inrättandet av ett
kungligt tryckeri och indragande av stora egendomar till kronan.
År 1540 kom också Gustav Vasas bibel ut, det vill säga den första bibeln översatt till svenska
språket. I samråd med rikets adel och biskopar år 1540, och sedan med rikets samlade
ständer år 1544, gjorde han även kungadömet ärftligt inom sin släkt på den manliga sidan.
Många uppror inträffade också, där bland annat Dackefejden, och flera uppror i Småland kan
nämnas. Upproren slogs ned med stor brutalitet. En av orsakerna till dessa uppror var just att
han införde den Lutherska läran istället för katolicismen.
Även om hans planer oftast kom ifrån hans eget huvud rådfrågade han sig gärna med andra,
med herrar och allmoge, på möten med prästers och borgares ombud och emellanåt med alla
slags ständer under olika former. Sverige, som han räddat från "andlig och världslig träldom",
betraktade han gärna som sin tillhörighet och utvidgade i många fall både sin och kronans rätt
utöver lagliga förhållanden.
Efter femton års äktenskap med Margareta Eriksdotter, dog hon i augusti 1551 (35 år).
Gustav ville gifta om sig så året därpå, den 22 augusti 1552, gifte han sig för tredje gången,
nu med Katarina Stenbock som endast var sjutton år (1535-1621), Gustav var då själv 56. De
fick inga barn.
År 1554 kom Gustav i krig med den ryska tsaren Ivan IV (den förskräcklige) eftersom de inte
kunde komma överens om hur gränserna skulle gå mellan Finland (som då var en del av
Sverige) och Ryssland. Kriget pågick till 1557 och kallas för ryska kriget. Gustav Vasa var
väldigt mode- och trendmedveten. Han hade alltid senaste modet i klädväg på sig och han
ville se ut som de tyska furstarna, vilka han tyckte var stilbildande. År 1548 gjordes en
garderobsinventering och då hade han 30 mycket fina broderade skjortor, 52 stycken
huvudbonader och 41 par "hosor" - det vill säga tyska puffbyxor. Det sägs också att han
hade ett kolossalt gott minne, för så snart han sett en person - och det kunde vara för hur
länge sen som helst - kände han genast igen personen. Där han en gång rest fram, där gick
han aldrig vilse, och han kom till och med ihåg namnet på byarna och på de bönder som
bodde där, även om han inte varit där sedan ungdomen.
Av modern skelettforskning har man kommit fram till att gamle kung Gösta (som han också
kallades) mot slutet av sitt liv led av en rad krämpor, bland annat så ramlade alla tänderna ut
eftersom han hade en kronisk inflammation i käken, en permanent inflammation i ena
mellanörat, kronisk inflammation i vänster lårben och benmärgsinflammation. Efter 37 år på
Sveriges tron, dog Gustav söndagen den 29 september 1560, 64 år gammal, och begravdes i
domkyrkan i Uppsala. Nästa att bli kung var hans son Erik XIV.
Kuriosa: Det är Gustav Vasa som är på våra tusenkronorssedlar.
|
Född 1496 i Östra Ryd (AB).
Död 1566.
Riksföreståndare 1521-1523 och kung 1523-1560.
